Torsten var ägare till Ryd på Björkö i 30 år i mitten av 1600-talet. Utdrag ur Henrik Karlssons bok: "Havet var vårt liv": Torsten Salvesson nämns åtskilliga gånger i tullräkenskaperna 1646-66. Räkenskapsåret 1645-46 skattade han dock för enfiskeskuta. Fraktskutan var på mellan 6 och 14 läster, kanske beroende på varierande mätmetoder. Från 1651 anges den nästan alltid till 12 läster. Mest fraktade Torsten timmer till Danmark, och spannmål därifrån. På våren 1654 seglade Torsten med ved till Köpenhamn tillsammans med Mårten Persson i Björkö Sörgård. De hade var sin skuta, men höll ihop under seglingen. År 1655 hade Torsten med sig spannmål för borgmästaren i Roskilde, tillsammans med eget spannmål, från Fredriksund till Marstrand. Detta år kan vi följa Torstens resor steg för steg. Fyra dagar efter lossningen av spannmålen begav han sig med fisk till Uddevalla, där han den 23 juni tog in timmer. Detta förde han så till Danmark, där han på nytt lastade spannmål för borgmästare Schröder i Roskilde. Denna resa tog en månad. Den 25 juli kom Torsten till Marstrand, där han åter lastade fisk, begav sig till en lastplats för timmer, och sedan till Danmark. Torsten hann med ytterligare en sådan resa på hösten. Han lämnade Runden på Orust den 12 september med timmer. Även följande år fraktade Torsten timmer till Danmark, men nu får vi mera sporadiska uppgifter. I oktober 1661 var Torsten Salvesson en av de skeppare på Västra Hisingen som förde tyska ryttare med hästar tillbaka till Tyskland efter kriget. Han fick bygga om skutan för 10 riksdaler för att kunna ta ombord alla. Så begav han sig i konvoj med Lars Nilsson i Tumlehed till Svanesund för att ta ombord tyskarna. Tyvärr kom det inga. Torsten blev på grund av detta hindrad i sitt arbete och förlorade inkomst, varför han begärde kompensation av kronan. År 1661 var Torsten också kyrkvärd. Året därefter skrev han sig i Marstrand för att kunna bedriva sjöfart under svensk flagg. Torsten seglade fortfarande 1666, då han vari femtioårsåldern. Den 19 april passerade han Öresund och anmälde sig i Helsingör. Han kom från Marstrand och skulle till Wismar. På återvägen stannade han den 1 juni i Helsingör igen. Senare samma år seglade Torsten via Köpenhamn till Wismar igen. Torsten dog 1683, cirka 70 år gammal. Han var gift med Malin Nilsdotter (vigd 1639), som var dotter till kyrkoherden i Torslanda och Öckerö, Nils Persson. Torsten och Malin hade fem barn, vilka blev gifta på Björkö, Öckerö och Hönö. Malin dog 1691.