NamnIngrid Haraldsdotter-Trolle 
Död1705-04-01, Kalmar
Partners
Född1620-01-25, Nöttja (G)
Död1696-09-20, Kalmar Ålder: 76
YrkeÖverstelöjtnant Kommendant i Kalmar
Notis för Joseph (Partner 1)
Han gifte sig (troligen i mitten av 1640-talet) med Ingrid Haraldsdotter Trolle, dotter till befallningsmannen i Sunnerbo härad, Harald Trolle. Den 15 augusti 1692 blev Josef Andersson Oos adlad Osenhielm (Osenhjelm) och året efter inroducerad på Riddarhuset som nr. 1249. När han avled den 20 september 1696 slöt han själv sin adliga ätt på svärdssidan eftersom hans enda son Christiern redan avlidit ogift. Han begravdes i Kalmar stadskyrka, där hans vapen uppsattes. Hans hustru avled i Kalmar den 1 april 1705.
Josef Osenhielm förekommer sparsamt i domböckerna. Vid ett tillfälle 1678 var han vittne i ett förtalsmål, och vid ett annat förde han talan för sin hustru. Hon hade blivit instämd till rådstuvurätten i Kalmar 1685 av artillerimajoren Gyllencartau, för att i kyrkan ha skällt och knuffat på hans hustru under pågående gudstjänst. Bråket gällde vem av dem som skulle sitta främst i kyrkbänken. Det hela gjordes upp i godo av deras makar. Hon skänkte två ljusstakar av mässing till kyrkan, en gåva som kanske hade samband med denna händelse.
Ovanstående epitafium över Josef Osenhielm och hans son Christiern finns uppsatt i Kalmar domkyrka (stadskyrkan). Texten på den övre inskriftsplattan lyder:
"Kongl. Maij:tz till Swerige TrooTienare Öfwerst-Lieutnant ok Commendant i Calmar, Edle ok Wälborne Herre Joseph Osenhielm, födh A:o 1620 den 25 Januarij, Afsombnade i Herranom Anno 1696 den 20 September."
På den nedre står det följande:
"Kongl. Maij:tz till Swerige Troo-Tienare Fendrick af Cronobergs Regimente Den Edle och Wälborne Herren Christiern Josepson Osenhielm, födh A:o 1667 d. 22 Augusti, afsombnade i Herranom Anno 1696 d. 23 Martij."
De båda vilar i en murad grav i kyrkans kor, inköpt 1697 för 100 daler silvermynt. Där vilar även en medlem av ätten Grubbenhielm, vilka de är släkt med genom Josef Osenhielms dotter Sara (se nedan).
Barn till Josef Osenhielm:
(i trolig födelseordning)
Christina (Marta) Osenhielm (ca 1647-1701)
Gift med länsmannen i Brusarp, Nöttja, Nils Jonsson Runnevald (1637-1702). Begravd i Nöttja. OBS! Hennes namn och födelseår/dödsår bygger på antagandet att hon är identisk med den Christina Oos som var gift med Nils Jonsson Runnevald vid sin död, och att hennes förnamn Marta i flera tryckta källor är felaktigt.
Anna Osenhielm (död ca 1685)
Gift med kronobefallningsmannen i Tällerda, Vetlanda, Lars Kiellman (1643-1712), stamfader för släkten von Löwenadler. OBS! Hennes dödsår är osäkert, se mer i Släktarkivet under Lars Kiellman.
Sara Osenhielm (död 1698)
Gift med fänriken Johan Peter Grubbenhielm (död 1707). Begravd i Vårdsberg (Ög).
Vendela Osenhielm (1663-1719)
Gift 1) med rektorn vid Växjö skola, Christian Hammar (1652-1708), 2) med kyrkoherden i Vittaryd, Jonas Nicolai Fagraeus (1651-1731). Begravd i Vittaryds kyrka.
Christiern Osenhielm (1667-08-22 - 1696-02-23)
Fänrik vid Kronobergs regemente 1692. Riksdagsman 1693. Ogift. Begravd i Kalmar stadskyrka, där hans vapen uppsattes. Enligt epitafiet ovan skall han ha avlidit 1696-03-23.
Maria Osenhielm (ca 1670-1700)
Dömd till döden för barnamord men benådad av Karl XI, se under Dödsdömda och avrättade. Senare gift med fänriken Carl Falck. Begravd i Sjögestads kyrka (Ög).
Den sista som bar namnet Osenhielm var Vendela Osenhielm som avled 1719 (hon begravdes den 8 januari 1720). Därmed var ätten utdöd även på spinnsidan. För mer information om släkten Osaengius/Osenhielm, se Släktarkivet
Källor: Elgenstierna, "Svenska adelns ättartavlor"; Smolandi Upsalienses I, nr.33 & 206; II, nr.536; Smålands Nation i Lund 1668-1921 (Carl Sjöström, 1922); Växjö stifts herdaminnen; Kongl. Kronobergs Regementes Officerskår (Gunnar Hyltén-Cavallius, 1897); Anteckningar om Svenska Qvinnor (Berg & Stålberg, 1864); Sveriges ridderskaps och adels riksdags-protokoll. D.16, 1693, 1697 (Stockholm, 1900); Epitafier och vapensköldar i Kalmar domkyrka (Wibling, 1979); Nöttja CI:1 s.266-267; Vittaryd CI:1 s.289.