Personalia Åboen Mannen Lars Andersson från Fogdö föddes på Knipplan år 1780 den 9de Dec. Föräldrarne voro Fadren Anders Andersson och Modren Nicella Andersdotter som honom Christeligen upfostrade och såsom barn och yngling tillbragte han på födelse öen sin lefnad och hos dåvarande kyrkoherden Arfvid Gren läste sig fram till den H.Nattvarden. Hans lott såsom en stor del andra människors var att öfvergifva sin fädernebostad när han flyttade till annat ställe, ty för ungefär 40 år sedan bortgiftades han till Fogdo då han samman vigdes med nu i sorgen den efterlefvande nu enkan, men dåvarande hemmadottern Ingrid Danielsdotter bland hvilkas 9 barn blott 4 nemligen 1 son och 3 döttrar ännu lefva. Den aflidne fadrens fröjd har varit oklandrad. Han har med nådemedlens bruk förenat fridsam hetens, beskedlighetens förhållande varit frisk ända tills de sednare 6 åren men i de 2 allra sista till sängs liggat och nära 61 år gammal afled han stilla i onsdags 8 dar d. 1 Dec kl. 12 på dagen också plägar klockvisaren å centenfej visa inpå 12 såsom ändalycktens åskådliga sinnesbild Icke alltid går vår väg öfver blomsterfält, så de rosor hvilka en god himmelsk fader för oss lät växa, äro icke utan taggar, och ofta låte vi dem såra oss. Icke den fattige eller låge allenast beklagar sig öfver det elände som trycker honom, även den rike och höge har sina lidande som han måste draga. Den ene kämpar med kroppsplågor den andre lider till själen. Den tredje ser sina skönaste förhoppningar göras om intet. Många Lidande ådraga vi oss genom eget förvållande Andra öfverfaller oss oförmodat såsom stormar i naturen Somliga sorgeliga händelser blifva oss vanligen längre tid förut gifna tillkänna innan de alldeles fullbordas t. ex. en tungsigtig männskas blifvande dödsfall. Så har till ett sorgehus blifvit för vandlad boningen, sedan man idag till grafven hitburet en af lungans rötsår småningom förtärd husfader. Men våra tårar väcka icke den döde åter. Vi vilje med förhoppning om ett bättre lif både för honom och oss gå vårt mål tillmötes och tåligt fördraga allt vad Gud behagar oss pålägga Sofve han nu i frid och ro etc.