För Allmenheten - Ansedel
För Allmenheten - Ansedel
NamnAnna Andreasdotter
Född1803-04-15, Fotö, Öckerö (O)
Död1886-04-19, Bergagård, Hönö, Öckerö (O) Ålder: 83
YrkeHemmafru
FarAndreas Andersson (1770-1816)
MorMalena Andersdotter (1774-1852)
Partners
Född1803-03-13, Bergagård, Hönö, Öckerö (O)
Död1866-02-18, Bergagård, Hönö, Öckerö (O) Ålder: 62
YrkeBonde Mölnare
FarHans Andersson (1767-1834)
MorAnna Mattesdotter (1767-1836)
Äktenskap1827-11-04, Bergagård, Hönö, Öckerö (O)
BarnAnna Chatarina (Dog som barn) (1827-1834)
 Elisabeth (Dog som barn) (1829-1832)
 Johanna (Dog som barn) (1832-1832)
 Lena (Dog som barn) (1832-1834)
 Hans (1834-1908)
 Anna Chatarina (Dog som spädbarn) (1837-1837)
 Alexander (1838-1904)
 Carl Magnus August (Dog som spädbarn) (1841-1841)
 Albertina (1842-1921)
 Lars Edvard (Dog som barn) (1846-1847)
Notis för Magnus (Partner 1)
Utdrag från kyrkobok:
Anno 1827: "Nov. d 4. vigdes Magnus Hansson Anna AndersDot: Gåla."
Anno 1827: "Född 30 döpt 31. Magnus Hansson des H. Dot Anna Catharina(Gåla). Cornelius Hansson Erick Petersson Johanna Hansdot."
Anno 1829: "Född 4 .döpt 6. Magn. Hanssons och dess Hustrus dotter Elisabeth (Gårda). Wn: Cornelius Hansson, Eric Swensson, Kerstin Andersdotter. Modr. 26 År gl."
Anno 1832: "Född 25.e April döpt 27.e Magnus Hanssons och Anna Andersdrs dötrar i Gårda Lena och Johanna. Vittne: Cornelius Hansson, Lars Eriksson, Olena Persdoter, Johanna Svensdoter"
Anno 1832: "Maij, Döda 3, Begravda 13 Magnus Hanssons 2ne dötrar i Gåla, 4 år, 11 dagar Tvinsot"
Anno 1834: "Augusti Död 19, Bergravd 20 Barnet Anna Cathar. Magnusdr Gårda 7 åhr Cholera"
Anno 1834: "Augusti, Död 25, Begravd 26 Barnet Lena Magnusdr Gårda, 2 Åhr Cholera"
Anno 1834: "Född 25 döpt 28 Nov Magnus Hanssons och Anna Andersdoters Son Hans Gårda Vittne: Lars Larsson, Anders Andersson, Anna Carlsdoter"

Utdrag Ur "Öckerö Socken" Den 18 juni 1842 fastställdes vårt lands första folkskolestadga. Redan på decemberstämman s. å. förelades Öckerö församling att vidta åtgärder i enlighet med den nya lagen. Det var den synnerligen energiske kyrkoherden C. G. Schoug, som satt ordf. Han började nu en högst målmedveten kamp för att förmå sockenmännen följa lagens tydliga bud. Det blev en mångårig strid. Församlingens hållning blev från första början bestämt avvisande. Dess huvudargument var nödläget, den svåra fattigdomen. De utblottade fiskarna hade ingen som helst möjlighet att hålla sig med ett dyrt skolväsen. Och staten kunde ju blott lämna ett ringa bidrag till lärarens avlöning, inte till andra dryga utgifter. Någon fast skola kan det naturligtvis ej bli fråga om på dessa 12 öar.(Man talade denna tid om 12 (ej 10) öar. Norra delen av Ängholmen vid Bovik, var en "ö" för sig, kallad Björkholmen, där flera familjer var bosatta. Vid Björkös sydligaste spets ligger Florentinskäret ("Skäret"). Detta och närliggande (Tomme)taska, båda bebyggda, räknades som en ö). Ambulerande är enda möjligheten. Kyrkoherden å sin sida skildrade temperamentsfullt de bedrövliga förhållanden, som länge rått. En ändring är absolut nodvändig. Och församlingen kommer ej undan K. M:ts klara befallning. Sockenmännen erkände villigt, att det var dåligt ställt med undervisningen. Och de hade ingenting emot att diskutera frågan med en "skoldirektion", som de redan nu var villiga att tillsätta. Men de ville inte ha några "dyra skolelärare". Det räcker, om de kan ge de kunskaper, vilka i skolstadgan föreskrives såsom minimum för fattiga barn. För övrigt hoppas man, att K. M:t skall ta hänsyn till församlingens nödläge, till de speciella, Lokala förhållanden, som råder i denna skärgårdssocken; tillåta dem att inrätta sina skolor på bästa sätt, såsom det över huvud är möjligt; få lärare, som de kan betala. Men även den lägsta utgift förmår näppeligen de medellösa fiskarna komma ut med. Därför ville man ödmjukt anhålla om ett statsbidrag av 66 riksdaler och 32 skilling banko I enlighet med den redan framkastade tanken beslöt sockenstämman denna dag tillsätta en "skolstyrelse"; dess ledamöter var komminister Tegnander, hemmansägarna C. R. Rabe, Björkö Sörgård; Magnus Hansson, Gårda; Olof Persson, Rörö; fiskarna Mathias Östergren, Knippla; Johannes Gadd, Kalvön. Justeringsmännen till detta första "skolprotokoll" kunde ej skriva sina namn. Kyrkoherde Schoug sänder stämmoprotokollet till domkapitlet och får i gengäld ett frågoformulär att besvara. Av de givna upplysningarna må nämnas: Socknens längd 2 mil; befolkning 1399; mantalsskrivna personer 712; barn 7-12 år 182; hushåll 205; bönder på egna hemman 123. Läs vidare om detta i Öckerö Socken sidorna 196-222. Angående fattigvården: "Församlingen ansåg sig ha fattat ett viktigt beslut, när första fattigvårdsstadgan framlades och stadfästes (1848). Det skedde 3O år efter Sven Svenssons framträdande-i jämnt fyra decennier hade då nöden rått på öarna. Den först uppgjorda planen för ordnad fattigvård kom ju fran en enskild person och innehöll rika synpunkter; förslaget n:r 2 var ett verk av sju personer, av den s. k. sockennämnden." Låt oss nu först se, vilka dessa sju var: Magnus Hansson, Hönö Bergagård (ordf.); Andreas Christoffersson, d:o; Andreas Ericsson, Hyppel; Peter Norin, Bovik; Per Persson, Kalven; Olaus Nilsson, Hälsö; Anders Jonsson, Öckerö Nordgård. Det var dessa, som skulle göra't, dvs. i detta fall söka fa fattigvården ordnad genom en stadga. Hurudant blev resultatet?"
Senast ändrad 2019-12-02Skapad 2023-08-26 C_G Sörensson med hjälp av Reunion för Macintosh