NamnJakob Andersson
FlaggTidigaste ana
Partners
 Anders (~1610-~1676)
Notis för Jakob Andersson
Utdrag ur Henrik Karlssons bok: "Havet var vårt liv": Den nordligaste ön kallades sämjehemman i jordeboken 1542. Det betyder att skatten betalades i pengar och inte in natura ( Detta senare enligt Kulturhistoriskt lexikon för nordisk medeltid. Det skall gälla just för Bohuslän under 1540-talet och gör det mest sannolikt med detta alternativ. Sämje kan också betyda att ett hemman upptogs på annans mark (inom annans rågång) mot årlig skatt till ägaren. Mest skedde detta på allmänningar, men även i fråga om frälsejord. Man gjorde då en överenskommelse mellan brukaren och ägaren om villkoren. Brukaren lydde under kronan, men gården gick i arv till skillnad från vanliga kronogårdar. Detta enligt äldre svenska uppslagsböcker, och gällande för Sverige. Det är ju inte omöjligt att detsamma gällde även för Danmark-Norge. Exakt hur det förhöll sig med Rörö är svårt att säga med större säkerhet än så här. Det är den enda ön eller gården i socknen som kallas sämjehemman, och det gäller bara detta år, 1542.) I fråga om Rörö ser man i jordeboken att landskylden då erlades med ett högre belopp än för övriga halvgårdar, men i gengäld uttogs inte den vanliga jordeboksskatten, vilken för en jämförbar gård som Hälsö utgjordes av tre vålor torsk och 200 vitlingar. Kronan ägde två tredjedelar från början, när sådant specificeras första gången, men senare delades gården lika. Från och med 1671 skrevs den liksom övriga partiella skattegårdar i socknen helt och hållet krono, även om den fortfarande var delad. Man kan här spåra en mycket gammal släkt, som levt kvar till nutiden. Nyckelordet eller nyckelnamnet är Bengt, och den kvinnliga motsvarigheten Bengta. Mellan 1528 och 1542 upptas i jordeböckerna en Olof Bengtsson som störste ägare. Efter honom kom Börge Olsson (1568) och Jöns 1573-1601, säkerligen identisk med Jon Bengtsson 1580-16012. Sonen till denne, Bengt Jonsson, fick ett kort liv. Han nämns bara 1603-04. Hustrun Anna finns dokumenterad 1611. Hon gifte om sig med Arne Olsson som finns omtalad som skattebetalare 1614-32, gift 1617. Bengt och Anna hann få en son Anders. En Anders Bengtsson omtalas som husman eller strandsittare (Husmän och strandsittare var ofta sammanförda till en grupp skattebetalare.) 1623-42. Angående dennes ättlingar se nedan. Arne Olsson hade sonen Jon Arnesson. Han var husman 1650-74 och var gift med Karin, nämnd 1675-94, och troligen den Karin Arvidsdotter som dog 74 år gammal 1709. Jon och Karin hade sonen Arne, född 1669 och drunknad 1688. Anders som dog 1684 var säkert också en son, liksom Olof som gifte sig 1686 med en Anna Mårtensdotter. Det är osäkert om de hade en Anders till, den Anders Jonsson som gifte sig med en av Olof Anderssons (se nedan) två döttrar med samma namn, Anna, 1690. Han bör ha varit född i mitten av 1660-talet, och var en av de sex röröfiskarna som drunknade 1702 (Minst fem av dem var födda på Rörö). Änkan Anna gifte sedan om sig med Sören Torkelsson. Denne var enrollerad som båtsman 1716-17, och hade antagits 1704. Han kom dock inte till Rörö förrän 1706. År 1692 finns ett mål domboken där det framkommer att Anders slagit sig ner hos sin svärfar och sysslade med att ro (Detta kan betyda att de var fiskare, motsvarande utrorsfiske 1610, eller kanske att de rodde folk mot betal-ning som en sorts färja. Någon sådan verksamhet i denna del av skärgården nämns dock inte i någon annan källa, varför det är sannolikare att de var fiskare. Det är ju också troligt att de var fiskare med tanke på drunk-ningen 1702. Fraktfarten hade gått tillbaka då, och man brukade inte vara mer än tre eller fyra personer på en vanlig skuta. Fiskebåtarna samarbetade ofta två och två, varför det kunde bli fler som drunknade samti-digt. ). Han och svågern Hans Eriksson anklagades för att använda marken utan att betala skatt för den. Anders Jonssons son Olof blev lots, liksom dennes son Anders. Även Sören Torkelssons son Olof blev lots. Mer därom nedan. En annan släktgren efter Jon Bengtsson kan ha varit Jacob Andersson ( Jacob delade gården med Bengts änka Anna och sedan Arne Olsson, även skattedelen, tydande på att han eller hustrun hade nära släktrelation till tidigare ägare.). Jacob nämns på Rörö 1612-44, men måste ha kunnat ses där långt innan om det funnits bevarade skatte-längder. Han hade nämligen en dotter Kerstin som gifte sig med Lars Eriksson i Röd 1619. Jacob var skeppare, och hade en liten skuta 1644. Åren 1634-35 hade han också uppdraget att vara kyrkvärd. Sonen Gunne (mycket säker relation enligt den ovanliga Jacob delade gården med Bengts änka Anna och sedan Arne Olsson, även skattedelen, tydande på att han eller hustrun hade nära släktrelation till tidigare ägare.
Senast ändrad 2003-11-19Skapad 2015-04-07 med hjälp av Reunion för Macintosh