Utdrag ur Svenskt Biografisk lexikon: 1 Gudmund Petri Krook, som var kh i Hallaryd, Kron, 1568-86, i Vittaryd, Kron, åtminstone 1587-93 o möjligen i Långaryd, Jönk, 1598-1609 (bd 17, s 576), var far till Nils Krok, som skrev sig Nicolaus Krokius (1575-1646). Denne studerade i Uppsala o inskrevs 1601 vid univ i Wittenberg, där han 1602 blev magister. 1604 blev han rektor för Växjö skola, 1607 kh i Växjö ehuru utan titeln domprost, som nu tills vidare försvann, o 1632 biskop där. Han utgav 1623 för Växjö stift en ny upplaga av 1620 års Liber cantus, en numera blott i ytterst få (Johanson) fullständiga exemplar känd mäss-bok med notskrift, innehållande fullständigaserier av melodier för de av kören vid högmässogudstjänsterna sjunga styckena, växlande för olika kyrkotider. Som biskop blev han särskilt känd genom sitt arbete för inrättande av ett gymnasium i Växjö, vilket tillkom 1643. I övrigt torde han ha visat sig mindre lämplig som stiftschef, vilket 1643 föranledde en aktion hos regeringen på initiativ av kh i Jönköping Johannes Baazius (bd 2), som blev hans efterträdare. Han var gift tre gånger o hade tjugotvå barn, men det oaktat beskylldes han såväl 1615 som 1632 och 1643 för hor. Hans son assessorn vid Åbo hovrätt Andreas Krok (1622-83) adlades 1674 med namnet Gyllenkrook men skrev sig Gyllenkrok o blev stamfar för de adliga o friherrliga ätterna med detta namn (bd 17). Bröder till denne var häradshövdingen i Allbo, Kron, Gudmund Krok (å 1663 el 64) o magister Israel Krok (å 1677), som blev lektor i Växjö 1665, var rdgm 1672 o blev kh i Tolg, Kron, 1674. Nils Kroks bror kh Peder Krok (å före 1625) i (Södra) Hestra, Jönk, avsattes 1617 jämte en annan präst för att de fällt förböner för några bönder, som ihjälslagit en skrivare. Straffet minskades på prästerskapets initiativ till en tids suspension, men då han förfalskade ett kungabrev för att återfå sin tjänst omedelbart, avsattes han ånyo. En tredje bror, prosten Jonas Krokius (trol å 1641) i Skirö, Jönk, efterträddes som kh där av sin son Gudmund K (å 1657), som var far till kh Laurentius K (å 1699) i Värnamo, rdgm 1678. En fjärde bror, kh David Krokius (å 1653) i Villstad, Jönk, efterträddes av sin son Andreas Krokius (å 1681), rdgm 1642. Dennes bror häradshövdingen i Valle o Skånings hd Gudmund K (1613-77) på Torsätra i Hagby, Upps, var far till jägerifis-kalen över Närke, Värmland, Dal, Bergsla-gen, Dalarna o Norrland David K (å 1695) o jägerifiskalen över Uppland, Söderman-land, Östergötland, Västergötland o Bohus-län Jacob K (å 1729) på Torsätra. Andreas Krokius efterträddes som kh i Villstad av sin son David K (å 1694). En bror till denne, assessorn i Svea hovrätt Nils K (1663-1715), adlades 1703 med namnet Lagerkrook, men denna släktgren utdog redan med en son till honom. En annan bror var magister Samuel K (1661-1716). Han skrev Swenskt åg runskt calendarium (1690), en av O Rudbecks behandling i Atlantican av de gamla sv runstavarna inspirerad men enligt modern forskning överskattad handledning i hur dessa skulle förstås o hur deras numera föråldrade gyllentals-längd skulle moderniseras. 1691-1716 ut-gav han årligen almanackor. K blev 1701 prof i matematik i Pernau men tillträdde aldrig. Genom k brev 1705 o 1707 fick han o prof P Elvius (bd 13) i uppdrag att ha överinseende över kalenderväsendet o söka åstadkomma ett samarbete mellan de olika almanacksförfattarna, o 1708 uppdrog kanslikollegiet åt dem att inkomma med förslag till enhetlighet i almanackornas namnlängd. Anteckningar av K finns i KB o UUB. David o Samuel K:s samt Nils Lagerkrooks äldre halvbror prosten Abrahamus K (1644-1722) i Norra Sandsjö, Jönk, var farfar till apologisten Abraham Krok (1708-62) i Jönköping, som skrev Beskrif-ning öfwer Jönkiöpings stads kyrkia (utg av Wilstadius). Dennes farbror prosten David Krok (1678-1727) i Urshult, Kron, som var rdgm 1719, var far till fil kand Samuel Krok (1721-54), författare till Om Urshults pastorats inbyggares seder (1768). Nils o Peder Kroks samt Jonas o David Krokius bror kontraktsprosten Johannes Krokius (å 1645) i Skatelöv, Kron, efter-träddes av sin son Ericus Krokius (å 1673). En annan son, kh Israel Krokius (å 1653) i Åker, Jönk, uppges (v Schantz) ha varit farfar till kaptenen vid amiralitetet Petter K (f 1662; levde 1719), som 1715 fick kommendörs avsked, men uppgiften har ej kunnat verifieras o förefaller osäker, då samma källa med orätt uppger, att adliga ätten E-renkrook skulle ha härstammat från en bror till Nils Krok o hans bröder. Källor o litt: RR aug-okt 1674, f 372v, Adelsbrev, vol 14, RA; C L v Schantz genea-logier: Gyllenkrook, RHA; B Hildebrands saml, LUB. Anjou; C Annerstedt, UU:s hist, 1, 2:2 (1877-1909); F Arfwidsson, Försvaret av Östersjöprovinserna 1708-10, 1-2:1 (1936); dens, Förlusten av Ösel 1710 (KFÅ 1942), s 194, 198, 201, 204 ff, 208 f; AOSB 2:12 (1930); C O Arcadius, Ant:ar ur Vexjö allmänna läroverks häfder till år 1724 (1889), s 20, 23 f; J Bergman, Universitetet i Dorpat under sv tiden (1932), s 149; Chr Callmer, Sv studenter i Wittenberg (1976); G Carls-son, I Wittenberg promoverade sv magistrar (Lychnos 1962), s 214; H Cnattingius, Den centrala kyrkostyrelsen i Sverige 1611-36 (1939), s 383; Collijn; R D[ahlberg], Ett rart Kalmartryck (NTBB 1920); N Fransén, Koralbok till Then swenska ubsalapsalmboken 1645, 1 (1940); Frälseg 1:2 (1931), 4 (korr, RA); T Heldtander, Prästtillsättningar i Sverige under stormaktstiden (1955); K W Herdin, Uppsala på 1600-talet. Rättsväsendet, 1-2 (1926-27); dens, Bygge o bo, 2 (1934); B H[ildebran]d, rec av AOSB 2:12 (PHT 1932); dens, rec av KÅ 1930 (ibid); Hj Holmquist, De sv domkapitlens förvandling till lärarekapitel 1571-1687 (1908), s49, 137; dens, Sv kyrkan under Gustav II Adolf (Sv kyrkans hist, 4:1, 1938); E O Johanson, Ett fynd i Gränna (Vecko-Journalen 1930, nr 22); [G E Klemming o G Eneström,] Sveriges kalendariska litt, 1 (1878); C A Klingspor, Ant:ar under resor i Uppland sommaren 1869 (UFT 1:1, 1871), s 35; B Kyhlberg, Musiken i Uppsala under stor-maktstiden, 1 (1974); J A Lagermark, Försvaret av det egentliga Sveriges östersjökust 1710 (KFÅ 1924), s 171 f; dens, Försvaret av det egentliga Sveriges östersjökust, västra Sverige o Finland 1711 (KFÅ 1928), s 38 f; Lags o doms; Lewenhaupt; F Lindberg, Tiden 1275-1718 (Västerviks hist, 1); A Lindha-gen, Om calendaria perpetua efter gamla sti-len med rättade gyllental (Arkiv för matematik, astronomi o fysik, 7:23, 1912), s 10-13, 33; N Lithberg, Rimstavar med rättade gyllental före år 1600 (Fataburen 1920), s 4 f, 22, 24 f; dens, Almanackan (1933), s 18, 56 f; dens, Kalendariska hjälpmedel (Nord kultur, 21, 1934); dens, Computus med särskild hänsyn till runstaven o den borgerliga kalendern (NordMH 29, 1953), s 130 f, 160-63; Z Lundebergius, Funebria . . . Nicolai Krokii (1673); H Lundin, Joannes Baazius kyrkliga reformprogram (1944); G G Molin, Strögods om Smolandi Upsalienses, 1 (Natio Smolandica, 12, 1949); dens o P Wilstadius, Smolandi Upsalienses, 1-4 (1955-71); N V E Nordenmark, Sv astronomi o sv astronomer 1700-30 (Arkiv för matematik, astronomi o fysik, 24 A:2, 1933), s 22, 88-91, 95 f, 101-05; R Ohlsson, Abraham Angermannus (1946), s 476; PrRP 1-3 (1949-56); Samzelius; C Sjöström, Smålands nation i Lund 1668-1921 (1922); SMoK; I Svalenius, Tiden från 1523 till 1718 (Växjö stads hist. Tiden fram till 1718, 2, 1956); Twå handl:ar om kh:n i Hestra herr Petrus K (S Loenbom, Uplysn:ar i sw historien, 3, 1770); P Wieselgren, Ny Smålands beskrifning, 2 (1846), s 931 ff; P Wilstadius, Beskrifning öfwer Jönkiöpings stads kyrkia upsatt åhr 1753 af Abraham K (Mäster Gudmunds gilles årsbok 1941); G Virdestam, Stenbrohults herdaminne (Stenbrohult i forntid o nutid, 3, 1924), s 4, 6 ff, 14 f; P G Vistrand, Smålands nation i Uppsala, 1 (1894), s 160, 176, 181, 254 f, 268; E Wrangel, Sveriges litterära förbindelser med Holland, särdeles under 1600-talet (1897), s 55; Växjö hm.